Så har denna dag fallit, passerat. Jag är så oerhört tacksam för alla som har hört av sig, de har gjort min dag värdefull. Varje hälsning jag läst har sänt en ilning av glädje genom kroppen, tack alla ni som finns därute.
Vemod och hopp. En sådan etikett får denna dag när den läggs till handlingarna. Jag skulle egentligen varit född i en annan tid. En tid när kärlekskranka gossar sjöng serenader nedanför balkonger. En tid där romantik var så mycket mer än den är idag. Idealiserar jag? Jag tänker att det ligger stråk av äkta kärlek och oskuld i förfluten tid. Det här är en dag som jag älskar. En dag vi kan viga åt att låta alla älskade omkring oss få veta att de är just det - älskade.
Ridlektionen gick rätt så bra. Nu ska jag lägga mig och drömma litegrann. Drömma om den där framtiden. Om livet.
Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar